Analys och bedömning av känslolägen i texter

Att det vi läser i våra flöden väcker känslor är ingenting nytt. Men vilken typ av känslor väcks och hur intensiva är de egentligen? Vad får det för påverkan på medieklimatet i stort? Det är några av de frågor vi på Mynewsdesk har ställt oss i vårt arbete med möjligheterna att använda AI inom kommunikationsbranschen.

En del av arbetet med data science på Mynewsdesk är att utforska metoder inom AI och maskininlärning, som skulle kunna underlätta eller effektivisera arbetet för den som skapar eller tar del av content. En idé vi diskuterar är att återkoppla till skribenten, vilket känsloläge som texten förmedlar, för att kunna göra medvetna val. Vill jag skriva en neutral eller en laddad text? Vad passar bäst för mina läsare?

Bedöma känslolägen
Att bedöma känsloläget för en text, sentimentanalys, är en klassisk uppgift inom språkteknologi. Traditionellt beräknar man hur mycket varje ord bidrar till ett positivt eller negativt intryck och sedan summeras de för texten som helhet. Det kan användas till exempel för att följa hur ett varumärke beskrivs i media, eller för att lära sig något om kvaliteten på kundkommunikation.

Vi undersöker möjligheterna att ta det här ett steg längre med modern teknik.
Vi gör det genom att: 

-  använda en generell språkmodell, tränad på stora mängder text och flera språk
- analysera meningar och hela texter, snarare än enskilda ord, för att fånga och tolka sammanhang
- lägga till en dimension av intensitet (arousal) utöver den klassiska dimensionen positiv/negativ (valence).

Metod och analys
Själva analysen går till så att vi ger språkmodellen en text och en uppsättning etiketter. Uppgiften är att avgöra vilken av dessa etiketter som passar bäst (zero-shot classification) till texten. För intensitet låter vi modellen avgöra vilket av orden "calm" eller "excited" som passar bäst till texten. Vi gör på samma sätt för "positive" och "negative".

Det här öppnar möjligheter för den som skriver att direkt få en omedelbar och objektiv analys av känsloläget i texten man skriver. Förmedlar jag en positiv eller negativ bild med min text? Är den känslomässiga intensiteten hög eller kanske rentav frånvarande?

Känslomässig varudeklaration
Analysen skulle också kunna användas som ett slags varudeklaration av en text. Även om det faktamässiga innehållet är i sig korrekt, finns det ett värde för läsaren i att veta om texten är känslomässigt laddad? Ger det en annan läsning och tolkning av texten ifråga?

För våra kunder är det viktigt att förstå vilken typ av storytelling som leder till effektiv kommunikation och vi hoppas att det här kan vara ett sätt att lära sig hur känsloläget, eller vetskapen om detsamma, påverkar resultaten.